ÄNTLIGEN!

När dumheten får ett ansikte

I somras lämnade jag gruppen "Bajen Fans" på Facebook. Anledningen var att gruppens ordförande i ett långt och argt pressmeddelande ifrågasatt Hammarbys stöd för Pride-festivalen. Jag ifrågasatte detta i gruppens diskussionsforum samt i mail till ordföranden och fick till svar att "vi ska inte hålla på med sånt". Och det är ju som ni alla förstår skitsnack. Självklart ska fotbollen, liksom all idrott, stå upp för mänskliga rättigheter oavsett om det handlar om kamp mot diskriminering eller det självklara i att Dawit Isaak måste friges.

För några veckor sedan hoppade Hammarbys ordförande av efter hot mot honom och hans familj. Man kan tycka vad man vill om hans ledarstil och sätt att leda Hammarby; våld eller hot om våld är aldrig ok. Om man inte är ordförande i Bajen fans förstås. Enligt honom är nämligen hot om våld mot t ex familjemedlemmar förståeligt.

Jag är stolt bajare, och kommer så att förbli. Men nån gräns måste finnas för vilka dumheter officiella företrädare för de grönvita (i det här fallet fansen) får ägna sig åt. Därför kan jag inte vara medlem i Bajen Fans, i alla fall inte med nuvarande ledning.

Hasse har börjat blogga!

Nu har bloggosfären berikats, mina vänner! Detta då min vän sedan många år Hasse "von" Sandberg börjat blogga!

Välkommen Hasse!

Vad håller Bodis på med?

Ni vet hur vissa barn gör allt för att få uppmärksamhet, som rycker i förälderns arm bara för att bli sedd? Ni har säkert hört fraser som klassikern:"Mamma, titta vad jag hittade! Titta vad jag kan göra! Men mamma - titta då! Mamma!!!"

Socialdemokratins motsvarighet till ovanstående heter Thomas Bodström. Han är advokat (senast var det nån innebandyklubb som lejt honom), deckarförfattare, riksdagsledamot och ordförande i riksdagens justitieutskott. (OBS att detta är dagsnoteringen från i fredags, det kan säkert ha kommit till något efter det...:-)

Iaf, den sistgångna veckan har han bidragit till två fantastiska nyhetsscoop; för det första vill han sparka/befordra diverse polischefer och för det andra vill han att Gunilla Carlsson ska bli Sveriges nya EU-kommissionär.

Det första har jag ingen åsikt om, även om jag nog tyckte att det verkade lite mysko med så många namngivna pusselbitar (de flesta kvinnor).

Det andra förstår jag inget alls av. På vems uppdrag då? Är han utsänd av partiledningen? Uttalar han sig på eget bevåg? Om svaret är ja på den första frågan - varför i hela friden är det Bodis som uttalar sig om den frågan? Det är en klockren partiledarfråga, som han borde hålla sig låååångt borta från. För även om han har, som det heter, många strängar på sin lyra är han inte partiledare. Inte i närheten, ens.

Jag har sett några sura (s)-kommentarer kring detta, men det lär dock inte uppstå någon större debatt internt, det brukar det inte bli när det gäller just Bodis.

Det får mig att tänka på en episod från sommaren med fängelserymningar x 2, när han var justitieminister. Fredrik Reinfeldt krävde då att Göran Persson skulle sparka sin minister, vilket självklart inte skedde.

Under den sommaren, alldeles efter den andra rymningen, var jag på ett bröllop i Örebro. Under middagen hör jag en diskussion mellan två kvinnor som sitter vid mitt bord, varav ingen är politiskt aktiv.

Kvinna nr 1: Men varför kräver de att han (läs Bodis) ska avgå, det är ju inte han som vaktat dem?
Kvinna nr 2: Nä - men hade han gjort det så hade de f-n inte rymt.

Ridå... ;-)

Äntligen Bajen-vinst

Såg Bajen vinna på Söderstadion för första gången denna säsongen. Det var inte snyggt, det var inte välspelat, men det var (sett till hela matchen) välförtjänt. Målet av Simon Helg borde finnas med när årets mål utses, det var en riktig pärla.

Nu får vi se hur långt det räcker. Jag är inte orolig för Djurgår´n, de har spelat riktigt uselt mest hela säsongen och har några tuffa matcher framöver.

ÖIS däremot verkar ha hittat nåt slags flyt, och deras anfallare levererar. Det gör inte Bajens. Och det kan nog fälla avgörandet...

Bilder från sommaren

På allmän begäran (läs Solveig) kommer här ett antal bilder från i somras. Mycket nöje! ;-)
Trött husse med gosig kisse...

Busig blivande brudgummen Bomme på suverän svensexa...

Trött Letti med samma gosiga kisse som ovan...

Innekatter x 2 levde under en veckas tid loppan på landet...

Undertecknads högra hand (t h) och de sju mastodont-abborrar vi lyckades fånga när vi la ut nät...

Kärlek väntar på anslutande båt i skärgården...

Sommarens första och enda padda...

Trötta kissarna Garbo och Signe vilar ut på en flyttkartong...

Jocke B med charmig son...

Undertecknad och bästa kollegan i Visby...

Inte lätt vara Bajare i dessa dagar...

Ännu en match, ännu en förlust. Bajen har fruktansvärt svårt att göra mål och då vinner man inga matcher. Det är också huvudorsaken till att det ser ut som det gör i tabellen.

En annan orsak är att lag som är i en negativ spiral inte får något gratis. Vi har sett det mot Helsingborg (helt plötsligt får man tackla målvakter, jag menar: de står ju i vägen om ska göra mål), vi har sett det mot Elfsborg x 2 (hörni gulsvarta grabbar, ta er in i straffområdet och ropa aj, så lovar jag att blåsa straff. Ok?) och vi har sett det ett antal ytterligare gånger under säsongen. I andra matchen mot Elfsborg avgjordes t ex matchen definitivt genom en felblåst straff med inte alls många minuter kvar.

Samma visa ikväll. Bajen möter GAIS hemma, och det är en riktigt tuff match, med domarens tillåtelse. Många tuffa närkamper, säkert en hel del blåmärken och sisådär 5-15 i frisparksstatistiken. Med andra ord: som sig bör, så länge som det är lika åt båda hållen.

Vid ställningen 0-1 i 74:e minuten blåser då Martin Hansson straff. För vad - ja, det vete tusan.

Min kloke vän, tillika fotbollsdomare, Per menar att det är en solklar straff. Och visst, det kanske är så enligt regelboken. Men det är inte den nivå som Martin Hansson har satt upp för matchen i övrigt, hade det varit den nivån så hade antalet frisparkar och gula kort varit mångdubbelt fler - åt båda håll.

GAIS gör 0-2 på straffen och matchen är såklart avgjord. Och här kommer min kritik mot svenska fotbollsdomare, med Martin Hansson, Markus Strömbergsson och Martin Ingvarsson i särskild åtanke: om ni inte kan hålla samma nivå matchen igenom ska ni inte döma fotboll på den här nivån. Om ni inte kan låta bli att avgöra matcher genom att helt plötsligt göra en annan bedömning av samma situation än ni gjorde tidigare, i samma match, då ska ni tas ifrån pipan och ägna er åt något annat. Som det är nu är det fan pinsamt. När man dessutom ser ett nöjt leende smyga fram på domarens ansikte, när fansen skriker i protest och spelarna är gråtfärdiga: då är det dags för er att gå hem.

Tyvärr verkar Svenska Fotbollsförbundet vara ett enda stort råttbo av intriger och prestigefyllda män, så det lär väl aldrig hända något på den fronten. Sammantaget gör detta att jag funderar på om jag vill gå på fotboll överhuvudtaget. Och då har det gått långt.

Cantare, ooh ooh...

Spenderade helgen på fantastiskt mysiga Barnens Ö, tillsammans med bästaste kammarkören Cantare. Vi övar just nu på ett verk av Brahms som vi ska framföra tillsammans med en annan kör senare i höst, och en hel helgs körsång var ett slags kick-off för detta projekt.

Som tenor (dessutom uppskrämd första-dito) är det med viss bävan jag ser framför mig hur vi ska jobba med detta tyska verk. Brahms hade uppenbarligen något starkt emot tenorer, vilket märks i vilka toner vi ska sjunga...

I alla fall, körhelgen var fantastiskt trevlig och som alltid var det mycket sång och skratt i glada vänners lag som präglade två hela dygn. Till råga på allt fick vi njuta av sensommarväder, och flera passade därför på att bada i det fortfarande hyfsat tempererade havsvattnet...

Jag måste säga att jag är lite kär i Cantare... Kören består av en väldigt skön tillika prestigelös samling människor, som alla älskar att sjunga (och som dessutom, om jag får säga det själv, är rätt bra på det). Jag är både glad och tacksam att få tillhöra denna fantastiska kör!