Friday, February 22, 2008

Tur att man är stresstålig.

Idag var jag i världsmetropolen Oskarshamn i tjänsten. Det var ett fantastiskt bra och intressant besök på alla sätt och vis. Värre var det med resan dit.

För att ta sig till Oskarshamn en fredag morgon är det nämligen bäst och snabbast att flyga från Arlanda. För mig som bor i Skäris innebar det att jag gick upp 05.45 för att via taxi vara på Arlanda i hyfsad tid innan avgång. Väl där får vi fyra (4) resenärer som ska till Oskarshamn veta att vi blir försenade då "vår" besättning är på ett plan som ännu inte landat. Där går en halvtimme.

Väl på planet (som var lika stort som en normalstor SUV) blir vi fast en halvtimme till då planet inte var tankat. All heder åt kaptenen, som trots att vi hörde all konversation som han hade med servicegänget via komradio några meter framför oss, bakom ett draperi (han var inte imponerad...) ansträngde sig och ropade ut via högtalarsystemet till oss resenärer om varför vi stod stilla. (på engelska t o m!)

Så långt är vi dock bara en timme försenade, och sånt händer alla nån gång och är inget att skriva på bloggen om. När planet väl lyfter börjar dock det riktigt roliga. För er som inte varit resenärer på ett plan av storlek extra-Small kan jag säga att det är bäst om ni låter bli.

Morgonens resa är nog nämligen det värsta jag gjort i hela mitt liv. Inklusive blindtarmsoperationen 1990 och allergichocken 2001 med efterföljande ambulansfärd.

I ett sådant mini-plan blir nämligen minsta vindpust till en stor svängning, minsta vibration förstärks tiofalt och dito luftgrop blir till ett fritt fall som skulle göra Gröna lunds kreatörer avundsjuka. Om du dessutom passar på att flyga när det är halv storm ute: Yeehaa!!!

Det var 40 minuter berg-och-dal-bana där det enda hoppet jag hade var att piloterna nog inte hade någon dödslängtan och att jag kunde lita på dem.

Som grande finale fick vi en landning med studs som fick mig att slå huvudet i taket, de små kartongerna med frukost att fara runt i planet som löv för vinden och piloten att erkänna att "oj, det blev en lite hård landning där".

"Aldrig mer!" lovade jag den roade taxichauffören på väg från O-hamns flygplats.

Åtta timmar senare sitter jag dock på samma plan, med samma besättning, på väg tillbaka till Arlanda...

No comments: