Cantare, ooh ooh...

Spenderade helgen på fantastiskt mysiga Barnens Ö, tillsammans med bästaste kammarkören Cantare. Vi övar just nu på ett verk av Brahms som vi ska framföra tillsammans med en annan kör senare i höst, och en hel helgs körsång var ett slags kick-off för detta projekt.

Som tenor (dessutom uppskrämd första-dito) är det med viss bävan jag ser framför mig hur vi ska jobba med detta tyska verk. Brahms hade uppenbarligen något starkt emot tenorer, vilket märks i vilka toner vi ska sjunga...

I alla fall, körhelgen var fantastiskt trevlig och som alltid var det mycket sång och skratt i glada vänners lag som präglade två hela dygn. Till råga på allt fick vi njuta av sensommarväder, och flera passade därför på att bada i det fortfarande hyfsat tempererade havsvattnet...

Jag måste säga att jag är lite kär i Cantare... Kören består av en väldigt skön tillika prestigelös samling människor, som alla älskar att sjunga (och som dessutom, om jag får säga det själv, är rätt bra på det). Jag är både glad och tacksam att få tillhöra denna fantastiska kör!