Sunday, April 19, 2009

Oj oj oj vad haftigt!

Sitter just nu i Bardolino, en harlig oas vid Gardasjon, pa vart fyrstjarniga hotells stora solterrass. Efter nagra fantastiska dagar i bland annat Verona och Venedig ar det nu snart dags att aka hem. Vi ar sa nojda bade med resan och tavlingen.

Jag har massor att beratta, bade via text och bild. Ska forsoka pyttsa ut det under den kommande veckan. Sa har langt far ni noja er med lanken till vart framforande vid kortavlingen i Verona. Det finns totalt fyra latar som ni kan titta pa:

http://www.youtube.com/watch?v=kX2rpkIKJrM

Hur det gick? Vi kom pa andra plats, bara en harsman fran guldet...

Saturday, April 11, 2009

Ordningen är återställd

Säg den lycka som varar för evigt. I går kväll var det återigen dags för Mahjong-drabbning, och denna gång fick jag gängspö och kom tvärsist.

Ordningen är således återställd.

Friday, April 10, 2009

Fantastiska dagar i påsk

Hej alla! Just nu, i skrivande stund, sitter jag i ett hus nära vattnet på en ö i skärgården utanför Norrtälje och njuter av stillhet, frisk luft och fantastisk utsikt. Och av sällskapet förstås, i form av kärleken och hennes fantastiskt trevliga föräldrar. Och en hel del ejdrar och andra sjöfåglar.

Njuter är verkligen rätt ord; så fort jag klev av båten (för att komma hit måste man åka bil, färja, bil och sen egen båt) gick jag ner i varv på ett sätt jag annars bara upplever när jag kommer hem till pappas hus på Närkeslättens landsbygd.

Men det slutar inte där: Igår kväll fick jag den stora äran att lära mig att spela Mahjong, vilket i sin tur ledde till att jag vann kvällens omgång. Det sistnämnda är ju helt knasigt, då de andra självklart är mycket bättre på detta spel än undertecknad, men det är uppenbarligen ett spel som är en mix av både tur och skicklighet.

Härom kvällen var jag och Letti dessutom barnvakt åt Tora. Åh vilken fantastisk unge... Hennes föräldrar var borta i över fyra timmar och hon log, jollrade, åt och sov. Det är något vi gärna vill göra igen, det var hur mysigt som helst.

På lördag är det dags att göra slutpimpningen av balkongen, på söndag är det hemmapremiär för Bajen och i nästa vecka bär det iväg till Verona.

Med andra ord: jag har det väldans bra just nu. ;-)

Monday, April 06, 2009

Har jag missat nåt?

Jag läser om pågående krismöten i LO-borgen. Någon enstaka manlig vice ordförande i ett av 13 LO-distrikt kräver LO-ordförandens avgång.

Min korta (men ärliga) fråga i allt detta är: vad är nytt i Väck-med-Wanja-frågan sedan en vecka tillbaka? Finns det några nya fakta? Jo - jag såg opinionsmätningen (i singular) där (s) rasar och förtroendet för Wanja är kört i botten. Men med all respekt för enstaka opinionsundersökningar - de kan knappast ligga till grund för något seriöst beslut. Så det måste vara något jag missat.

Snälla berätta för mig, jag avskyr att inte veta.

PS. Läste nyss i Expressen hur ännu en gammal man kräver både Wanjas och Monas respektive avgång. Mannen i fråga är Ulf Nilson, och han är ju känd för att vilja arbetarrörelsen väl... :S Skämt åsido: Bara det faktum att Ulf Nilson av alla människor kräver detta gör att de borde stanna kvar. DS

Friday, April 03, 2009

Att kräva politiskt ansvar

När regeringen Bildt fick däng i valet 1994 var det för att man såg ett tydlig koppling mellan de politiska beslut som fattades och den usla utvecklingen på arbetsmarknaden, i ekonomin osv. Den mest kompetenta regeringen någonsin var rätt usla i väljarnas ögon. Detta återspeglades också i den mediala bevakningen.

När (s) förlorade makten 2006 var det samma sak. Väljarna, med stöd av den mediala rapporteringen, ville att någon skulle ställas till svars för att det inte gick så bra som det skulle kunna gå. Varför kom inte jobben i takt med tillväxten?

I Stockholm, där jag jobbade i valrörelsen just det året, publicerade tidningarna avprickningslistor där vallöften ställdes mot resultat. Det fördes mer eller mindre kvalificerade och ibland förvisso rätt krystade resonemang kring vad som skulle räknas som en påbörjad bostad. Samma sak gällde nya förskoleavdelningar, mötesplatser för unga - listan kan göras lång. Sviket vallöfte och du får byta, liksom.

Nu ser jag inte riktigt den kopplingen, vare sig i Stockholm eller på nationella planet. Och det förbryllar mig. Under min korta sejour som politiker i den fantastiska förorten Skärholmen mötte jag förvånansvärt många som röstat på (m) därför att de lovat jobb inom fem dagar. Detta (i ärlighetens namn rätt absurda) vallöfte avfärdades väldigt snabbt efter valet av både borgarråd och andra borgerliga politiker/tyckare. I vår stadsdelsnämnd förklarade den annars utmärkte fp-ordföranden att "sånt kan man ju inte lova" när han föredrog den nya majoritetens första budget. Listan på liknande exempel kan tyvärr göras lång på alla nivåer.

Jag beklagar att det blivit så här, och jag hoppas att förändringen inte varar för evigt. Inte för att jag är sosse och bitter efter valförlusten, utan för att jag tror på och värnar demokratin. Jag vill att den koppling som ändå finns mellan politiska beslut och utvecklingen i vårt samhälle synliggörs. Jag vill väljare ska kunna utgå från att politiker håller vad de lovar. Jag vill att den kandidat som lovar vitt och brett också ska ställas till svars för detta när nästa valdag kommer.

Detta gäller oavsett partifärg.

Today? A good day?

Här kommer sex anledningar till att idag är en riktigt bra dag:
1. Solen skiner!
2. Vågen visar -11,5 kg sedan starten på nya livet den 12 januari. I år alltså.
3. Den rock som tidigare i veckan inte kunde utestänga vinterkylan värmer nu som mammutpäls. Jag älskar värmen!
4. Världens bästa kollega åker snart till USA på efterlängtad bröllopsresa. Finns det någon motsats till ordet "missunnsam"? I så fall är jag det.
5. Ikväll ska grabbarna i min kör Cantare träffas och repa inför resan, äta gott och kanske dricka något till.
6. Jag är så kär att det nästa blir lite fånigt... Men bara lite.

Mina vänner (och ni andra som läser detta): Livet blir inte bättre än så här!

Wednesday, April 01, 2009

Cantare ska till Verona!

Jag är sedan drygt ett och ett halvt år tillbaka med i en fantastisk kör, närmare bestämt kammarkören Cantare. Jag är så glad över att jag tagit upp sången igen, och att jag vågar utmana mig själv med Mendelsohn, Reinberger och Mozart.

Det är skönt att vara igång igen. Inte minst med tanke på att jag sedan julen 2000, då jag lämnade Örebro Studentsångare, annars mest sjungit på fester, bröllop, dop och då och då i duschen...

I alla fall, med Cantare får man verkligen uppleva nya äventyr i körsångens fantastiska värld. Är det inte Mozarts mässa i C är det att försöka sjunga franska renässanslåtar som uppskrämd förstatenor.

Nästa utmaning är en körfestival tillika tävling i Verona, dit vi styr kosan efter påsk. Det ska bli hur kul som helst!

Det luktar PR-utt om hela Wanja-veckan

Först en disclaimer: Jag skriver inte detta för att jag tror att LO:s ledning gjort ett bra jobb i AMF:s styrelse. Jag gör det inte heller för att skrida till försvar för ett LO som från början gjorde typ alla fel som går att göra i krishanteringen. Nej, jag gör det för att jag, ända sedan Wanja-affären började rulla upp för en dryg vecka sedan, har haft en känsla av att det ligger något annat än fakta bakom denna cirkus.

Jag minns hur jag under måndagförmiddagen förra veckan såg första-sidan på Ekots hemsida och förundrades. Förstanyhet var allvarlig kritik mot LO-Wanja i form av feta krigsrubriker. Andranyhet var att hennes motsvarighet på Svenskt Näringsliv Urban Bäckström funderade på om det verkligen gick att ge ansvarsfrihet för AMF:s styrelse. Med andra ord: Wanja får skit i massor medan Urban ryter till (eller åtminstone säger mjau).

"Men om AMF är ett samägt bolag, varför får bara LO och kvinnan i sammanhanget pisk?", tänkte jag och flera med mig och la pannan i djupa veck. Sen fortsatte det i samma stil. Här nånstans börjar också självutnämnda "PR-experter" uttala sig om att Wanja gömmer sig för media, att hon är feg eller bara usel och alla är ense om att hon borde lämna.

Duktigast i klassen var LO:s ordförande i Skåne som på eget bevåg gick ut i media och talade från hjärtat. Inte i egenskap av lokal LO-boss (för sådant krävs nämligen mandat eller beslut i styrelsen, vilket han inte hade) utan som sur, medelålders man från Skåne, kritiserandes en kvinna i arbetarrörelsens ledning... (känns det igen,någon?)

Forna SN-bossen Ebba Lindsö gick visserligen ut några dagar in på Wanja-veckan och harklade sig och sa försiktigt att "nja, styrelsen hade nog inte information i alla fall". Styrelseordföranden Göran Tunhammar mumlade något om oklarheter. Mr Elmehagen himself uttalar sig stundom diplomatiskt om att allt står rätt till, och att de säkert kommer att hitta en lösning. I nästa andetag är han spontan och arg och och trängd och frångår sina intränade talepunkter. Då attackerar också han Wanja.

Där nånstans skiftade också Wanja-kritiken fokus i rapporteringen. Då var det inte LO-bossens eventuella ansvar i AMF:s styrelse kring fd vd:ns pension som var det stora, då var det alla styrelser hon satt i som var felet. Sossar ska inte göra sånt, då det är väl känt att arbetarrörelsens toppskikt (till skillnad från borgerlighetens dito, eller näringslivet) skor sig, blir pengagalna och maktgalna och ärligt talat - vad håller de egentligen på med i LO-borgen?

Ledarsidor gottar sig åt detta. "Wanja blir ett sänke" deklarer nån i raden av borgerliga kvinnliga ledarskribenter på nån av tidningarna. "Minns ni Monas toblerone-affär?" skriver olika tyckare på diskussionsforum och bloggar och i kommentarsfältet till kvällstidningarnas artiklar. Man riktigt ser hur de myser.

Och så här rullar det på.

Låt oss ta en paus så här långt: Det som kommer fram som är kritiskt mot Wanja blir stoooort. Det som stödjer hennes case skrivs i relativt små bokstäver. Å ena sidan högljutt och argt. Å andra sidan lite tyst och försiktigt. Det blir lite som mr Bean i kyrkan; ni vet den där scenen där han högljutt sjunger med i refrängen men är pinsamt tyst under verserna.

Detta fortsatte under den gångna helgen. Fakta kollas upp lite noggrannare och LO blir som av en slump lite mindre ängsligt i sin kommunikation och krishantering. Nu börjar istället svettdropparna komma fram på SN-folket. Journalisterna börjar försiktigt ställa frågor också till Göran Tunhammar, mr Elmehagens parhäst sedan många år. Även Urban får någon kritisk fråga.

Och när Wanja på söndagkvällen deklarerar att Mr Elmehagen ska betala tillbaka minst 20 millar så svarar först Mr Elmehagen att det där ska nog gå att lösa i bästa samförstånd. Några timmar senare går han till verbal attack och mer eller mindre idiotförklarar LO:s ordförande. (Återigen känns det som att han först har följt rådet från sina rådgivare, för att i nästa stund bli sig själv igen.)

Likt tidvattnet inför ebb börjar drevet så sakteliga lugnas ner och belägringen av LO-borgen dra sig tillbaka. I stort sett de enda som fortfarande kräver Wanjas avgång är nu antingen hasbeens som Lars Törnman eller borgerliga debattörer och ledarskribenter.

Jag tror följande: Jag tror absolut att det fanns skäl att kritisera AMF:s styrelse, uppenbarligen har både vd och vice vd haft bägge händerna i pengaburken medan styrelsen halvsovit sig igenom mötena. Men i det läget tror jag att en annan process sattes igång, i syfte att knäcka Wanja en gång för alla.

För så som affären rullades upp efter det första avslöjandet luktar det nämligen spinn och überclever pr-strategier lång väg. Det är nog många som har letat i soptunnorna och ringt och klagat hos diverse redaktörer och journalister. Tänk er själva vilktet guldläge vissa krafter i samhället skulle få om det gick att följa upp Mosa-Mona med Väck-med-Wanja?

Tuesday, March 31, 2009

Jurassic Lars

Är det någon som har sett till Lars Törnman på sistone? Nä - inte jag heller. Han har varit borta från rampljuset ett bra tag nu. Och jag kan inte säga att jag saknat honom.

Men, när man minst anar det, och i värsta "Linda Rosing och Fadde: Vi-har-gjort-slut-för-sjätte-gången-men-nu-är-vi-ihop-igen-snälla-skriv-om-oss-i-Aftonbladet"-stil är Lasse T tillbaka på banan. Den här gången ger han sig på Wanja, och kräver, likt ett antal äldre farbröder före honom, hennes avgång.

Är det någon mer än jag som tycker att Lars Törnman känns lika fräsch som en sopsäck räkskal som stått ute i solen i en vecka?

Klockren analys. Igen.

Vad är det som gör att till synes kloka, balanserade journalister helt tappar fattningen och agerar likt en berusad, hormonstinn arg folkmassa? Då menar jag inte bara bildbyline-suktande Poppius-rookies med tillfälliga anställningar som drivs på av härdade nattchefer utan helt vanliga, seriösa journalister.

Magnus Ljungkvist, innehavare till ett av blogggosfärens vassaste tangentbord, har skrivit en oerhört träffsäker analys kring fenomenet mediedrev. Läs den! Nu.

Monday, March 23, 2009

TV4 tar ut soporna

Efter att ha avverkat Star Wars, Sagan om ringen och fem säsonger Scrubs har jag och Letti nu gett oss på Vita huset-serien. Än så länge har vi bara kommit halvvägs på första säsongen, men ändå.

Ett avsnitt vi såg häromkvällen hade rubriken "Take out the trash day". I avsnittet beskrivs hur min favvo-karaktär, pressekreteraren CJ Cregg, använder fredagseftermiddagen till att berätta om flera mindre positiva händelser/nyheter i hopp om att mängden och tidpunkten ska göra journalistkåren mindre benägen att skriva så mycket om det.

Jag fick lite av samma känsla när jag såg på TV4 Nyhetsmorgon i lördags. Som en av toppnyheterna under tidig lördagförmiddag (när svenska folket antagligen är bakis efter Let´s dance + räkfrossa kvällen innan) "avslöjades" nämligen att TV4 nu "erbjuder" partierna möjlighet att annonsera i kanalen i samband med EU-valet. Detta då, och jag citerar så ordagrant jag kan, "digitaliseringen gör att TV4 inte längre lyder under radio- och tv-lagens krav om opartiskhet".

TV4 behöver inte längre vara opartiska, därför kan de börja kränga TV-reklam till de politiska partier som kan pröjsa.

Jo det är sant. Första gången jag hörde det senare trodde jag att jag hörde fel. En timme senare sas det igen.

Är det någon mer än jag som tycker att hela grejen, både den egenhändigt slopade opartiskheten och tidpunkten för offentliggörandet, luktar skumt?

Uppdatering: nu ser jag att TV4 Nyhetsmorgon hade en diskussion om detta i morse, där Per Schlingmann (m) och Jan Scherman flankerade Agneta Börjesson (mp) som kritiserat TV4:s utspel. Eller flankerade är nog fel beskrivning, attackerade är nog ett bättre ordval. Inte heller programledarna Kristin och Jesper hade någon som helst förståelse för Agnetas argument, och avbröt henne flera gånger. Proffsigt värre. Se inslaget här: http://anytime.tv4.se/webtv/?progId=741224&treeId=90116&renderingdepartment=2.757

Wednesday, March 18, 2009

Tjejen har iaf humor

Aftonbladets reporter Jessica Ritzén testar att leva på inte mer än socialbidragsnormen, och bloggar om det. So far so good. När hon intervjuas i den egna tidningen om detta försök säger hon dock följande:

"Det känns som om jag har väckt liv i Fattigsverige".

Haha. Tjejen har iaf humor. Och det är ju alltid nåt.

Sunday, March 15, 2009

Leve fridagarna!

En dag i veckan får Letti och jag äta vad som helst, oavsett fett eller sockermängd. Det är faktiskt en av de faktorer som gör det mer restriktiva födointaget resten av veckan både uthärdligt och överkomligt.

Idag är en sådan "fridag", och dagens meny har varit noga planerad sedan länge. Det är t o m så att inköpslistan för fredagens storhandling utgick ifrån just dagens meny, som ser ut som följer.

Uppvaknande: Kaffe samt bitar av vit och mörk choklad

Frukost: Glutenfri pasta med egenhändigt gjord pesto, parmesan

Lunch: Färskt, nybakat valnötsbröd (glutenfritt såklart) med tillbehör som salami, brie, parmaskinka, mozarella, sallad och en under förmiddagen hemmagjord färskost med vitlök.

Middag: Entrecôte m klyftpotatis, hemgjord bearnaise samt puré av jordärtskocka.

Till efterrätt hade vi egentligen planerat chokladpudding och grädde, men det orkar vi inte. Aptiten är inte sig lik... Övriga veckans mindre portioner och nyttigare mathållning sätter helt enkelt sina spår i det man mäktar proppa i sig när fridagen väl infinner sig. Och det är ju nånting bra. ;-)

Det är inte lätt att bli vuxen

Signe löper. Det innebär att hon går runt och kuttrar/ropar och ser ut som ett bokstöd med rumpan i vädret så fort en presumtiv parningskompis visar sig. Just nu är hon dock lite frustrerad, då varken kattkompisen Garbo, Letti eller undertecknad vill hjälpa henne.

Hon får självklart oerhörda mängder kärlek av oss alla tre, men inte på det sätt som hennes hormoner just nu kräver.

Stackars liten...

Wednesday, March 11, 2009

Uppdatering

Det går bra med det nya livet. Så pass bra att det snart är dags att köpa nya kläder, åtminstone i viss mängd. Tröjor som tidigare satt tajt över magen hänger nu slappa som nattlinnen ner förbi höfterna. Samma sak med flera av byxparen, där jag ibland tvingas till rätt drastiska åtgärder för att de ska sitta kvar. Minus 10 kg och dito 16 cm runt midjan sätter uppenbarligen sina spår... ;-)

Wednesday, March 04, 2009

WoW-skolan, del 5

Här kommer ytterligare en del i WoW-skolan. Är det någon som läser den mer än undertecknad? ;-)

Lagg
Lagg är djävulens avkomma och Guds straff för människans högmod och frosseri. Typ. Lagg vid fel tillfälle gör att man vill kasta ut datorn genom fönstret - och hoppa efter själv. Vad lagg är? Jo - att internet/spelet/datorn segar till och gör WoW ospelbart...

Wipe
En wipe innebär att alla i ett party eller raid dör. En wipe orsakas ofta av noobs i partyt, för många mobs, lagg, en dålig pull (se nedan) eller av slumpen. En äkta wipe, orsakat av en kombination av ovanstående, framkallar ofta härliga skrattanfall. Det är kul att wipea!

Pull
Att pulla mobs är inte så snuskigt som det låter. Pull i WoW ska översättas med att "dra" mobs till dig eller din grupp. Den som pullar får aggro, vare sig den vill eller inte. Den som pullar utan att vilja ha aggro (t ex klena präster eller magiker som går klädda i pyjamas) bör inte pulla. Så enkelt är det.

Saturday, February 28, 2009

Roadtrip i Närke


För att fira såväl min som syster Lenas födelsedagar är jag och kärleken i Kumla. Just nu är vi på plats i Skogstorpsskolan för att bevittna systersonen Oskars debut på fotbollsplanen.

Tuesday, February 24, 2009

Födelsedag i semlans tecken

Jaha, så är man ett år äldre. Igen. Blev väckt av kärleken som hade bakat egna semlor och sjöng vackert. Blir varm och lycklig bara jag tänker på det... Och så fick jag paket. ;-)

Stort tack till alla som på olika sätt skickat gratulationer - jag är så innerligt tacksam över att ha så många vänner som bryr sig.

Monday, February 23, 2009

WoW-skolan, del 5

Här kommer en fortsättning på den nu mer eller mindre legendariska WoW-skolan.

Instanser/dungeons
I WoW springer man för det mesta runt på "offentlig plats", dvs där vem som helst kan komma och störa/hjälpa till. Men det finns självklart också mer "privata" utrymmen, där man i grupper om 5, 10, 25 eller tidigare också 40 hjälps åt att döda extra svåra mobs, som bara är till för just den gruppen just då. Sådana "privata" utrymmen kallas ibland för dungeons, eller instanser. De flesta av dem är byggda för grupper om 5 spelare och hyfsat lätta om man hjälps åt. Andra är desto svårare och kräver fler gruppmedlemmar. Det är här agnarna skiljs från vetet på något sätt, de riktigt inbitna WoW-nördarna sitter många timmar varje kväll för att klara de svåraste instanserna, och därigenom få den bästa utrustningen. Men så är de ju nördar också.

Party
När du är i party i WoW är du med i en grupp om max 5 spelare, där man hjälps åt med att döda mobs, lösa uppgifter eller klara av instanser. Är du i ett party får du t ex viss erfarenhetspoäng, xp, när någon annan i ditt party dödar en mob.

Raid
Vill du piska upp närmaste Horde-stad? Känner du för att döda en stor och tuff drake? Eller vill du kanske klara de svåraste instanserna? Då är en räd, eller raid på engelska, grejen för dig. Raid är nämligen snäppet över party rent storleksmässigt, och kan bestå av upp till 40 spelare. Raider har ofta en mer eller mindre maktfullkomlig raidledare, RL, som styr och ställer över vad som ska ske. Tips: om RL visar sig vara a) en 12-årig engelsk pojke, b) en 25-årig engelsk man eller c) rumänsk kvinna av valfri ålder är tipset att lämna raiden fort som tusan. Det kan nämligen aldrig sluta bra.

Fortsättning följer...

PS Jag tar tacksamt emot tips på ord som ni vill ha förklarade. DS

Sunday, February 22, 2009

Gipsväggar borde förbjudas

Har för mig att det finns ett ordspråk som lyder typ: "den som vill vara fin får lida pin".
Jag har en fråga med anledning av det, en retorisk sådan: gäller detta även när man fixar hemmavid? Ni vet - pimpar lyan lite, byter någon möbel, sätter upp en hylla eller två.
I såna fall är det jävligt fint här hemma hos mig just nu...

Jag orkar just nu inte skriva så mycket mer, men jag kan säga att jag hatar en av väggarna här hemma. Jag hatar den. Jag skulle kunna gå loss på den med slägga och skärbrännare, men det skulle 1. antagligen inte bli så snyggt och 2. det skulle nog bli rätt kallt då det är en vägg som vetter ut mot balkongen.