Saturday, February 21, 2009

WoW-skolan, del 4

Här kommer en fortsättning...

Loot/drops
När du dödar mobs i WoW kan du plocka upp saker från "liket". Det kan handla om pengar, användbara föremål eller skräp som man kan sälja. Det som då "ramlat" av liket kallas för drops, eller loot.

Loota
Att loota är att plocka upp saker enligt ovan.

Need or Greed
Om du är i en grupp (oftast 5 spelare) kan det ibland droppa saker som är värdefulla, och som alla eller flera i gruppen kanske vill ha. För att undvika bråk, finns det i WoW en funktion som heter Need or Greed. Det innebär att du, när det droppar något bra, kan välja om du verkligen behöver det föremålet (Need) eller om du bara vill ha det för att sälja det (Greed). Need går före Greed, och den som needar får företräde när det sen ska kastas tärning om vem som får föremålet.

Ninja
Att ninja något, vilket också gör dig till en ninja, är att trycka Need trots att du inte behöver föremålet. Att ninja är elakt och dumt, och är förenat med spöstraff och allmän förnedring i chatten samt på förekommande WoW-forum. Det finns dock ingen formell regel som förbjuder dig från att ninja, det handlar snarare om sunt WoW-förnuft och vanligt hyfs.

Det kommer mera...

PS har ni synpunkter på vad jag skriver, eller om ni tycker att det fattas något, plz let me know. DS

Friday, February 20, 2009

WoW-skolan, del 3

På allmän begäran kommer här en fortsättning. Håll till godo.

Noob
En noob är något man kallar nybörjare, extra klantiga sådana. Kan också användas mot såna som förvisso spelat WoW länge, men som ändå klantar sig. Ska inte förväxlas med newbie, som är nåt slags charmig, snäll variant av detta ord.

Mob
Monster. Eller kanske inte alltid monster. Bättre beskrivning är nog snarare att en mob är en varelse i spelet som du ska döda.

Aggro
Aggro är facktermen för att moben ifråga är mest arg på dig, och slår på dig. Aggro är något man förtjänar. Verbformen av aggro är att aggra.

Leeeeroy
Att göra en leeeroy är att aggra alldeles för många mobs, så man dödar alla i sin grupp. Gärna i onödan. Härstammar från en klassisk youtube-film där en kille aggrar alla mobs i en hel instans (typ) samtidigt som han skriker "Leeeeroy Jenkins" i Teamspeak (som är ett Skype-liknande program som används för verbal kommunikation)

Det kommer mera...

WoW-skolan, del 2

Här fortsätter den hett efterlängtade lingo-genomgången av World of Warcraft.

the Alliance
Till skillnad från i den svenska politiken är Alliansen i WoW the good guys. Alliansen är ett förbund mellan människor, dvärgar, nattalver, gnomer och draenei. Alliance-chars är per definition snygga, smarta och luktar gott. Och självklart dödligt farliga i strid.

the Horde
Horde, eller horden, är Alliance svurna ärkefiender. Förbund mellan orcer, troll, tauren, odöda och blodalver. En salig, illaluktande röra, med andra ord. Horde-chars är per definition obotligt dumma, bor i grottor, äter sopor och är lika smidiga i strid som undertecknad är i balettskor.

PvP
PvP står för Player vs Player, och är ett spelare mot spelare-inslag i WoW. Det är i PvP som striden mellan Alliance och Horde äger rum. En sann Alliance ska vara beredd att döda Horde så fort man känner stanken av de sistnämnda.

Det kommer mera...

Thursday, February 19, 2009

Stor humor

Till sist: dagens roligaste länk: http://www.svenskbladet.se/utrikes/index.php?alias=34_arig_svensk_man_raddar_barnen_i_afrika_fran_svalt.html

PS Jag vet att jag skrev tidigare ikväll att jag skulle blogga ikapp i helgen... Kunde till slut inte hålla mig... Så ni får stå ut med mitt spammande... ;-) DS

Wow-skolan, del 1

Några av Lettis kompisar har i kommentarer på hennes blogg efterfrågat ett World of Warcraft-lexicon, så att de kan hänga med i svängarna när hon och jag frossar i nördiga uttryck och klyschor.

Här kommer första delen:
WoW
Förkortning av World of Warcraft, uttalas Vov (som hundarna säger)

levla
I spelet har man en karaktär, som i takt med mer erfarenhet kan gå upp i nivå/level. Det sistnämnda är att levla.

dinga
Slang för att levla. När man levlar ska man nämligen skriva "ding" i chatten. Då kommer folk att säga grattis. Eller gratz.

afk
Förkortning för Away From Keyboard. Bra ursäkt om man inte har svarat på tilltal.

char
Förkortning för character, vilket alltså är karaktär fast på engelska. Med andra ord: din gubbe i spelet.

Det kommer mera...

Mycket vill ha mer

Läser på nätet att biodrakarna på SF (med typ 95 procent av biomarknaden) kommer att börja sända opera på sina biografer. Italiensk sådan, dessutom. Detta sprids som en nyhet, vilket är lite småroligt.

Opera på bio är nämligen en lysande idé. Grejen är att Folkets Hus och Parker (som driver en massa Folkets Hus runt om i landet) gör detta sedan en tid tillbaka med fullsatta salonger som följd. För inget slår ju direktsänd opera från the Metropolitan i New York, eller från Kungliga Operan i Stockholm. Inte minst gäller detta om du bor i Kumla, Smedjebacken eller Hallunda.

Detta stör tydligen krösusarna på SF, som nu känner att deras typ 95-procentiga andel av marknaden hotas. Så nu ska här sändas opera. Inte direktsänd dito som Folkets Hus och Parker, utan i eftersändning. Men ändå.

Nja - jag vet inte jag. Jag är inte så mycket för billiga efterapningar, vare sig det handlar om politiska partier eller bioföretag.

Rysk ångest och dragspel

Vet ni vad jag har gjort? Jo - jag har varit på Dramaten-premiär för första gången i mitt liv. Det är sant! (Magnus - jag vet att du inte tror mig, men det är helt och hållet sanningsenligt.)

I lördags var det dags, och det var till viss del med blandade känslor jag gick dit. Inte för att jag inte gillar teater (tvärtom!) utan för att jag hyser ett visst agg mot en viss typ av den lite fiiiiinare kulturen. (läs: de som fjäskar för Roy Andersson).

Pjäsen som hade premiär var Leo Tolstoy´s Mörkrets Makt, och förutom undertecknad och Letti så var lokalen fylld med idel ädel Dramaten-adel. Och så Helle Klein.

Jag vill nu passa på att ge cred till ensemblen som ändå gjort ett seriöst försök att göra något spännande av den gammel-ryska och ångestfyllda realism som Leo Tolstoy försöker fånga i pjäsen. Slutresultatet är sådär, det var lite för mycket stön och skrik och dragspel för min smak. Eller som Letti sa i pausen: "Just när man känner att man kommer in i handlingen, så är det nån som börjar dra i ett j***a dragspel."

Det var på det stora taget en intressant upplevelse, som jag gärna gör om. Går på Dramaten-premiär, alltså. Men utan gammel-rysk ångest och dragspel.

Same ol, same ol

Tjena gänget, det är jag igen. Sen sist har jag haft en ganska intensiv period på jobbet, med intensiv menar jag att jag skrivit en massa. Har varit förbaskat produktiv, vilket är riktigt kul! Men det gör ju att det inte finns så mycket skrivkraft kvar när dagen är slut och bloggen lockar.

Jag kommer att återkomam under helgen, har en del spaningar jag vill dela med mig av.

Sunday, February 08, 2009

Imba-Litiums dominans

Lördagskvällen fortsatte på samma tema som helgen hade börjat. Vi fortsatte att beta av instans efter instans. Mana Tombs, Sethek Halls och Shadow Lab fick smaka på vår... (här letar jag efter ett ord, och Letti föreslår "blodtörst" vilket tragiskt nog är en korrekt term i sammanhanget...)

Anyway, efter de tre ovanstående grottorna började vi bli sugna på att testa någon Heroics. Vi började med den enklaste av dem enkla: Hellfire Ramparts. Det gick hur lätt som helst. Då hoppde vi på Shattered Halls (som är tuff som normal). Vi fixade den utan större problem - på heroic-nivå! ;-)

Både jag och Letti dingade, och nu är vi 67 bägge två. Northrend är bara en dryg level bort...

PS till er som inte spelar/spelat World of Warcraft. Jag inser att ni antagligen inte hänger med i vad jag skriver, och att ni inte har en susning om storheten i att klara en heroic lvl70-instans som lvl 66/67. Men det struntar jag i! Denna helg är tillägnad WoW-nörderiet, så också här på bloggen. Så det så. ;-) DS¨

PS2 Imba-Litium är Lettis karaktär, som dominerat som ensam healer i de tuffaste av tuffa instanser. Jag är helt fascinerad. Och glad. DS2

Saturday, February 07, 2009

LAN-helg - en uppdatering

15 datorer i en ju-jutsulokal i Kumla. Massor av glutenfri lasagne, sallad och en hel del läsk. Och så lite godis (fridagar ftw!)

Vi har så här långt hunnit med följande, jag och Letti:

Molten Core
Onyxia
Zul Gurub
Ahn Qiraj 20
Hellfire Ramparts
Blood Furnace
Underbog
Slave Pens
Coilfang Reservoir

Och då är kvällen fortfarande ung... ;-)

Friday, February 06, 2009

LAN-party!

I helgen är det nördnivå hög för mig och Letti. WoW-LAN i en judolokal på Närkeslätten, ett stenkast från Kumla-bunkern.

Fylld fruktskål, typ 20 liter Pepsi Max och utlovad Lasagne à la Ingela står på menyn. Och så en jäkla massa WoW.

Ibland är livet bra härligt... ;-)

Fortsatt viktchock!

I morse var det återigen dags för vägning och mätning. Då den "fridag" vi har varje vecka har en tendens att infinna sig på lördagar, flyttade vi på förekommen anledning mät&väg-dagen till fredagsmorgnar istället för söndagseftermiddagar.

Resultat totalt så här långt för undertecknad: -7,4 kg och -14 cm i midjemått. Detta på 3,5 vecka av sunt förnuft utan någon som helst självsvält eller uppoffring!

Jag säger som Grynet skulle ha sagt: Helt sjukt bra! ;-)

Tuesday, February 03, 2009

When will they ever learn

Så kom då den högst väntade "nyheten" att Henke Larsson väljer att motionera på annat sätt än att lalla runt i den s k "Superligan" i innebandy.

Aaaw... Jag blir nästan lite rörd när jag tänker på alla dessa innebandyfrisyrer på TV4-sporten som säkert blir ledsna över detta.

He he...

Sunday, February 01, 2009

Lisa Magnusson äger!

Hittade denna länk på Isobels blogg.

Jag skrattade så jag grät, helt briljant skrivet.

http://blogg.aftonbladet.se/19586/perma/1103951/#comments

En lugn söndag

Den planerade lunchvisiten av Markus och Jenny m avkomma ställdes in pga sjukdom, vilket gjorde att söndagen helt plötsligt blev helt ledig. Trots fyra färre till lunchbordet lagade Letti en fantastisk kycklinggryta med spenatris till... Åh jäklar vad gott det var.

Sen har det varit Scrubs och WoW för hela slanten... =)

Saturday, January 31, 2009

"Du ser ut att ha gått ner i vikt"

Fick den kommentaren av en fd jobbarkompis tidigare idag. Usch, jag hatar när folk säger så. Inte för det den står för, utan för hur det har varit när folk har fällt den tidigare. Empiriska studier av detta fysiska objekt visar nämligen att jag vägt som mest när den frasen använts som mest frekvent...

På fredag är det dags att väga och mäta sig igen, och jag hoppas att jag denna gång motbevisar denna hemmasnickrade teori.

Nojig? Jag? Näe... ;-)

Friday, January 30, 2009

No shit, Sherlock

Läser följande rubrik i Expressen: "Linda Rosing: Det var mina bröst som gjorde mig känd".

Ha ha. Tjejen har humor i alla fall.

Oscar och Emil i högform

Den gångna helgen hade jag besök av min ena syster Sanna och hennes familj, där grabbarna Oscar, 6 och Emil, 4 självklart var med.

Efter en lunch hemma i Solna (där lillkatten Signe charmade alla närvarande), åkte vi allesammans till Naturhistoriska riksmuseet… det var tiotals år sedan jag var där men jäklar vad kul det var… Så mycket att se, så mycket att lära. Ja – barnen hade också kul. =)
Oscar och Emil framför en av dinosauriemontrarna.
Oscar showar strax innan hemfärd.

Jag känner inte det minsta sug...

...efter basket. Jag känner faktiskt ingenting. Nada. Nothing. Nichts.

Jag har inte dömt en basketmatch sedan i början av november (tror jag) och jag har inte varit åskådare vid en basketmatch sedan förra säsongen. Detta är unikt.

Kan det vara så att den kärlek som varat i över 25 år tagit slut? Är det en tillfällig svacka? Jag vet inte. Det känns bara... konstigt. Men bra. I kombination.

OBS! Det här innebär inte att min kritik mot den s k "elitidrotten" innebandy har minskat i intensitet. Innebandy är, och kommer alltid att vara, ett skämt på idrottens himmel.

Thursday, January 29, 2009

Oj oj oj...

Det är intensiva dagar på jobbet nu, vilket känns väldigt bra. Det nya livet (med motion och nyttigare mat) känns också bra, även om det då och då uppstår ett sötsug som kräver en rejäl kraftansträngning att stå emot. Än så länge går det dock bra. Riktigt bra, t o m.

Det finns så många saker jag skulle vilja blogga om, som jag vill dela med mig av. Jag ska göra ett försök att beta av dem nu under de närmaste dagarna.

Jag tänkte börja med en liten tillbakablick. För snart 6 år sedan skrev jag nämligen en artikel på Aftonbladets debattsida. Anledningen till min artikel, vilket framgår om man läser den, var en helt absurd dräpa av en person som jag inte ens minns namnet på men som gjorde att jag reagerade väldigt starkt. Hennes artikel var friterad i politikerförakt och dito hat. Min gick i svaromål. Jag minns att jag fick skriva om den flera gånger (för att göra den snällare...) och att jag själv hade satt rubriken "En fritidspolitikers vädjan" men att debattredaktören hittade på en egen... Aja - man kan inte få allt.

Jag minns att jag fick många reaktioner på artikeln, tror jag räknade till ett hundratal mail och telefonsamtal under några veckors tid. (Det här var alltså på den tiden då Aftonbladets debattsida låg långt fram i tidningen och spelade roll). Två av dessa hundra reaktioner var negativa, varav det ena var ett långt, med fin handstil skrivet brev som läste lusen av mig. Resten av responsen var uppskattande och positiv och kom från alla olika sorters människor, de flesta med något slags politisk koppling. Samtliga som hörde av sig hade aktivt letat upp min mailadress eller telefonnummer för att ge sin syn på saken. Jag minns hur rörd jag blev av just det.

Idag läste jag ett inlägg av en skribent som kallar sig för Therese E som är lite på samma tema som min artikel, fast Therese E skriver fan så mycket bättre än jag nånsin kommer att göra. Den här gången är det inte politikerförakt som är ämnet, utan att jobba i vården. Du hittar artikeln här.

Jag kan bara hoppas att Therese E får den respons hon förtjänar. Hon har iaf min respekt och beundran!