Nu är det officiellt: Com Hem AB är ett av Sveriges sämsta företag när det gäller service och kundrelationer. Om inte världens, men det ska jag låta vara osagt. Jag ska förklara varför denna oerhört icke-åtråvärda titel föräras detta formidabla skräpföretag.
Ni som läser denna blogg vet att jag flyttade för en dryg månad sedan. I samband med flytten gjorde jag självklart en flyttanmälan hos Com Hem, som levererar TV, bredband och telefoni till underteckad. Mot dyra pengar.
Någon vecka senare ringde det en ganska intensiv och påstridig telefonförsäljare från just Com Hem och sökte mig både på hemtelefon och mobil. När jag väl hade tid att prata med honom de dryga fem minuter han ville ha av mitt liv, visade det sig att han ville försöka locka tillbaka mig till Com Hem nu när jag sagt upp allting. "Vadå sagt upp allting, jag har gjort en flyttanmälan" invände jag. "Ja men enligt mina noteringar har du sagt upp ditt abonnemang hos oss." svarade han men menade att inte spelar någon roll då han "vill ge dig ett erbjudande ändå".
Erbjudandet gick ut på gratis bredband i 3 månader och en ny fin box till digital-TVn. "Schysst", tänkte jag och gjorde glad i hågen en inspelning via telefonen där jag gick med på erbjudandet. Här någonstans ligger Com Hem på pluskontot.
Så kom flytten. Så kom kaoset. Ni vet storyn.
I alla fall - när jag efter några dagar i nya lägenheten insåg att varken bredband eller telefoni fungerade så ringde jag kundtjänst på Com Hem. Då visade det sig att de hade markerat startdag i nya bostaden en vecka senare än den jag hade angett när jag anmälde flytten. Inte för alla tjänster, utan för just bredband och telefoni. Dessutom skulle jag inte få behålla mina e-postadresser, då mina dittillsvarande adresser "var upptagna". Av mig själv. På den gamla adressen.
Enligt tjejen på Com Hems kundservice hade jag nu två abonnemang hos Com Hem. Med två uppsättningar e-postadresser o s v. Och hon kunde inte göra något mer än att försöka "mejla till killarna" så att de ändrade mina e-postadresser och kanske tidigarelade igångsättandet av mitt bredband dagen efter, dvs en dag tidigare än den beräknade. I övrigt kunde hon inte hjälpa mig.
Dagen efter, framåt kvällen, ringer jag Com Hem igen. Fortfarande inget kräm i bredbandsmodemet. Då, visade det sig, hade de missat att registrera mitt modem i systemet. Så efter att jag hade angett en lång sifferserie så funkade det på 5 min.
Har ni tröttnat på att läsa? Förståeligt. Men det blir smaskigare.
Ytterligare någon vecka senare får jag fakturan för nästkommande månad. Gånger två. Bägge enligt autogiro. Jag ringer Com Hems kundservice igen och undrar vad det är som händer.
"Det du måste förstå att du finns i två kundbilder i två olika system hos oss, så det här är faktiskt inte så enkelt", var svaret jag fick med spydig Göteborgs-dialekt. "Det struntar jag i", invände jag, "den enda relation jag bryr mig om är den jag har med er. Jag är kund och ni levererar en tjänst som ni tar jäkligt bra betalt för. Punkt."
Tjejen med det spydiga tonfallet kunde till slut gå med på att det nog inte var rimligt att jag stod för dubbla abonnemang när jag bara är en person som bor på ett ställe. Så hon kunde nog ta bort det ena. När jag försiktigt undrade vart det där erbjudandet jag sa ja till tidigare i somras hade tagit vägen var det återigen tvärstopp så jag struntade i att framhävda. Det finns en gräns för hur mycket jag tillåter mig själv bli dissad på en dag, liksom...
Jag bestämde mig istället för vända mig till det som jag trodde var rätt ställe, och försökte därför ta kontakt med Com Hems avdelning för "Kundrelationer". Dvs, de som tar hand om rättshaveristerna. Och såna som mig. Försökte är nyckelordet i sammanhanget. Till avdelningen för "Kundrelationer" kan man nämligen inte ringa. Dit kan man heller inte maila med någon framgång. Dit kan man bara skriva brev.
Så det gjorde jag. Ett kort sådant, där jag skriver att jag vill att de tar kontakt med mig då jag är minst sagt missnöjd med hur jag har blivit behandlad under mina rätt många kontakter med företagets kundtjänst. Jag skickade brevet den 25 juli, och jag har fortfarande inte fått någon respons.
Nu till sista (?) kapitlet i denna soppa. När jag nu fick nästa faktura från Com Hem, utan någon rabatt eller något annat som kan spåras till det erbjudande jag sa ja till, så bestämde jag mig för att göra ett sista försök. Jag ringer därför till Com Hem, får prata med en Emma som bara suckar när jag beskriver mitt case. Fast det var inte en spydig suck, snarare en "nämenvafanärdethärförsoppa"-suck. Min enkla fråga till Emma var tudelad: 1. Var någonstans har jag gjort fel? och 2. Hade detta hänt om detta avtal var till min nackdel och därmed företagets gagn?
Emma visade som tur var att det kanske inte bara är imbeciller som fått jobb på Com Hems kundtjänst, och lovade försöka få tag på ljudinspelningen som ju innehåller det erbjudande jag sa ja till. Så just nu avvaktar jag hennes återkoppling...