Showing posts with label Martini. Show all posts
Showing posts with label Martini. Show all posts

Thursday, October 23, 2008

Martini finns inte mer

Idag vid 18.40-snåret somnade min älskade Martini in på Södra Djursjukhuset. Det gick helt enkelt inte längre, och även om beslutet att ta bort henne var rätt så var detta, utan tvekan, det svåraste beslut jag någonsin varit tvungen att fatta. Fy fan... Hörde förresten nyss på radion att det inte är manligt att gråta - allra minst inför andra. Är det så är jag nog knappast manlig. Har aldrig gråtit så här mycket, och det var fan i mig skönt att få göra det.

Återigen klev Kenneth (och sedermera också hans Klara) fram som hjältar, som hjälpte till med skjuts, axel att gråta mot, sopp-middag och trevligt sällskap. Ni anar inte vad det betyder...

Sunday, July 27, 2008

Vad gör man inte för sina katter...

Två som omsöm njuter, omsöm lider av värmen är mina bägge katter. Njut-delen hör samman med den nya, med nät inhägnade, balkongen. Lidandet = varmt om man har päls.


För att lindra det sistnämnda gör jag då och då en insats av ren barmhärtighet, vilket innebär att jag under vilda protester och hot om våld meddelst klor (riktat mot mig) bär in dem i duschen och duschar dem med ljummet, härligt vatten.


Nyss, efter att ha brottats med den ena katten som försökte fly vattenstrålen genom att klättra på min rygg, sa jag de tänkvärda orden: "Du kanske inte tackar mig nu, men du kommer att göra det sen"...


Vänta lite nu här, time-out: vem tror jag att jag är? Fluortanten? Suck...

Friday, July 04, 2008

Knäpp katt?

Apropå katter, så tog jag den här filmen när jag släppte ut Martini på balkongen igår.





Jag menar, SÅ trist är det inte inne i lägenheten. ;-)

Thursday, July 03, 2008

Kattfröknar

Så här ser vilddjuren ut... Världens sötaste, eller hur? Garbo (formerly known as Smulan) till vänster, Martini till höger.

Wednesday, June 18, 2008

Kattbesvär

Lilltösen därhemma, som lystrar till Martini (det är sant, hon kommer när jag ropar), mår inte bra. Hon är förvisso kelen, social och gosig (som vanligt) men är sedan några veckor inne i en dålig period; ja, jag tror inte att hon har varit i kattlådan mer än ett par gånger under den tiden. Hon har dock varit överallt annars i lägenheten och uträttat sina behov. Då jag snart ska flytta ägnas en panikartad stund varje kväll åt att leta eventuella nya gömställen.

Kontakt är tagen med veterinär, hoppas de kan hitta vad som är fel på lilla fröken. Annars är det nog inte så mycket att göra än att låta Martini slippa må dåligt längre. Aj... I samma stund som jag skriver detta får jag en klump i magen och en ledsen känsla i hela själen.

Shit. Hoppas veterinären kan hjälpa oss.