Eh... va?

När jag satt och funderade på vilken rubbe jag skulle sätta på det jag ska skriva nu så är ovanstående det bästa jag kunde komma på. Jag ska nämligen berätta för er, kära bloggosfärresenärer, om en dröm jag hade inatt. Jag tror att ni, liksom jag, spontant kommer att säga "Eh... va?" ett antal gånger innan ni läst klart.

Tänk dig att du vaknar upp i en sjukhussäng. Trött och matt, stel och ont i hela kroppen som efter en operation. Du försöker resa dig upp men hindras både av smärtan och stelheten liksom av en ditrusande vårdpersonal. "Ligg ner, så kommer dom snart med honom till dig". Du försöker fråga vilka som kommer med vem, men hinner inte då det bara några sekunder senare kommer en annan vårdpersonal med ett bylte i famnen, och räcker över det till dig. I byltet ligger en nyförlöst pojke som uppenbarligen är din.

"Kejsarsnittet gick bra", fortsätter den första vårdpersonalen, "men du var rätt illa däran när du kom in. Vilken tur att du har snälla grannar som kunde hjälpa dig".

"Fan", hör du dig själv tänka, "missade jag verkligen hela förlossningen?"

Då börjar minnena komma tillbaka, ett efter ett, och dessutom med läbbigt underbyggd logik och detaljrikedom. Du har helt uppenbart varit gravid med ett barn. Det är dock inte ditt barn helt och hållet, utan du har varit surrogatförälder åt två vänner som inte kan få barn själva. De är där hos dig, och ser tagna ut. Du minns diskussionen innan, och hur självklart det kändes att ställa upp när de frågade.

Du minns också kvällen innan, då du varit hemma och tittat på Scrubs på TV6 när du plötsligt fick ofattbart ont i mage och rygg. Du minns blodet, och hur du skrek på hjälp och sen minns du inget mer. Förrän du vaknade upp i sjukhussängen.

Tänk dig sen att du är en 33-årig man (med intakt utrustning och sommarskägg, efter kontroll...) men där nåt slags medicinering som gått fel gjort att du ändå kunde bli gravid. Du minns hur mannen i paret skojat om att "ibland är det bra att det blir fel i svensk sjukvård".

Tänk dig sen att du är jag.

Så - ni som gnäller över ångest, att semestern är slut eller att det regnar utomhus. Det här är vad min sjuka hjärna roade sig med under söndagsmorgonens R.E.M-sömn. Jag brukar kunna grunna en hel del över vissa av mina drömmar, men när det gäller den här gav jag upp någon gång efter lunch. Och det är nog lika bra det. För ju mer jag försökte analysera desto konstigare blev det.

Inatt vill jag drömma om fotboll, bra fotboll med många mål och glada åskådare. Och basket, med dunkar och alley-oops och skott från halva plan. Och choklad från Belgien. Och Guitar Hero-dueller. Om egentligen vad som helst bara det är lättsamt och lättsmält.

Uppdatering: Jag tänker inte byta kön, har aldrig tänkt byta kön. Jag är man och heterosexuell. Men... Det är lite weird att Expressen kör denna artikel samma dag som jag drömmer ovanstående.