Stockholmshem = höjden av serviceanda

Alltså, ibland blir man rätt så frustrerad när saker görs krångligare än vad de behöver vara. Ni vet, när 46-åringar nekas handla på systemet för att de saknar id-kort. Eller när försäkringskassan under de nya reglerna nekar en funktionshindrad personlig assistans då han kan föra gaffeln till munnen. (att han inte kan ta sig till matbordet, lägga upp maten på tallriken etc är inte intressant)

Jag har nyss lagt på luren efter ett ganska långt samtal med min nuvarande hyresvärd Stockholmshem (inför flytten som sker senare i veckan) och jag fick ett rejält smakprov på hur serviceandan kan vara när den är obefintlig.

This is da deal:

När jag visade min lägenhet för presumtiva hyresgäster tidigare i våras berättade jag att jag, om de ville, kunde lämna kvar hatthylla+skohylla i farstun (jag har både farstu + hall, nämligen, och gjorde en liten omdisponering som blev jäkligt bra), ett förbaskat snyggt vitrinskåp på köksväggen samt min tre år gamla tvättmaskin i badrummet. Detta nämnde jag för alla som var här och tittade på lägenheten, och alla hummade positivt så som man gör när man är på visning. Ni vet - så där lagom artigt och väluppfostrat. Med andra ord: bäst att dubbelkolla innan jag flyttar.

Anyway, jag flyttar på torsdag och ringde till min hyresvärd för att försöka få kontakt med den hyresgäst som ska in i lägenheten. Både för att berätta att de kan flytta in en vecka tidigare om de vill och för att kolla om de ville behålla något av de saker jag kunde tänka mig att lämna kvar.

Från Stockholmshem var det blankt nej. "Vadå kontakt med nästa hyresgäst" var svaret, och kvinnan på förvaltningskontoret lät nästan förnärmad. "Ja men", försökte jag, "jag behöver inte ha personens namn och nummer, utan ni får gärna förmedla kontakten. Vill nästa hyresgäst inte ha kontakt så är det ju inga problem, då tar jag med mig grejerna när jag flyttar"
"Nej så kan man inte göra, det är ju känsligt det här. Det bästa är ju om du tar med dig allt på en gång" Ridå. Jag försökte vädja till nåt slags serviceanda, men det var totalstopp. Även när det gällde inflyttningsdatumet. "Vi har skrivit kontrakt från den 1 augusti, och det tänker vi inte ändra på".

"Nej det vet jag", svarade jag, "men om jag tar risken att stå för lägenheten några dagar när någon annan bor där. Jag vill inte ha några hyrespengar, jag vill bara vara lite smidig". Nope. Njet. No way, José.

Jag har tidigare hyllat hyresrätten på denna blogg, och kommer säkert att göra det igen. Men med ett sådant überfyrkantigt sätt att se på hyresgäster och service så gör Stockholmshem knappast reklam för hyresrätten. Vilket är jäkligt synd.

Nu tar jag med mig grejerna, så att tanten på Stockholmshem blir både glad och nöjd. Hoppas vid gudarna att jag inte störde hennes förberedelser inför kvällens Allsång på Skansen och Morden i Midsummer med mitt obskyra samtal. Usch fy för oförskämda krav på serciveanda och smidighet. Eller hur?